hur fungerar trekammar

Hur Fungerar en Trekammarbrunn? – Komplett Guide 2025

En trekammarbrunn är hjärtat i de flesta enskilda avloppssystem i Sverige. Den förbehandlar avloppsvattnet genom att avskilja slam innan vattnet går vidare till efterbehandling. I denna guide förklarar vi exakt hur en trekammarbrunn fungerar, vilka lagkrav som gäller och hur du sköter ditt enskilda avlopp på bästa sätt.

Snabbfakta: Trekammarbrunn 2025

Funktion

  • • Slamavskiljning i tre steg
  • • 30-40% rening av avloppsvattnet
  • • Kräver alltid efterbehandling

Lagkrav

  • • Tillstånd från kommunen
  • • Årlig slamtömning
  • • Normal/hög skyddsnivå

Kostnader

  • • Brunn: 15 000-35 000 kr
  • • Komplett system: 60 000-120 000 kr
  • • Årlig drift: 2000-4000 kr

Livslängd

  • • Betongbrunn: 30-50 år
  • • Plastbrunn: 50+ år
  • • Infiltration: 15-25 år
Tvärsnitt av trekammarbrunn som visar vattenflödet genom tre separata kammare
1

Så Fungerar Trekammarbrunnen

Trekammarbrunnen är en mekanisk förbehandling av avloppsvattnet som utnyttjar gravitationen för att avskilja fasta partiklar. Processen kallas sedimentation och sker i tre steg - en för varje kammare. Låt oss gå igenom exakt vad som händer när avloppsvattnet passerar genom systemet.

Steg 1: Första kammaren - Primär sedimentation

Avloppsvattnet från huset (toalett, dusch, diskho, tvättmaskin) samlas i huvudledningen och rinner genom självfall ner i brunnens första kammare. Här sker den kraftigaste avskiljningen:

  • Bottensedimentering: Tunga partiklar (avföring, matskrap, grus) sjunker till botten och bildar slam
  • Flytslam: Fett, oljor och lättare partiklar flyter upp till ytan
  • Mellanlager: Det delvis renade vattnet befinner sig mellan botten och yta

Steg 2: Andra kammaren - Sekundär sedimentation

Vattnet från mittenlagret i första kammaren rinner via ett T-rör över till kammare två. T-röret säkerställer att endast vatten från mellanlagret passerar - inte slam eller flytskikt. I andra kammaren fortsätter sedimenteringen med de finare partiklar som inte hann avskiljas i första steget.

Steg 3: Tredje kammaren - Slutlig polering

Den tredje kammaren fungerar som en sista kontroll innan vattnet lämnar brunnen. Här sedimenterar de allra finaste partiklarna. Det utgående vattnet är nu cirka 30-40% renat från organiskt material och suspenderade ämnen - men det är fortfarande för orent för att släppas direkt till naturen.

Viktigt att förstå:

Trekammarbrunnen renar INTE vattnet fullständigt. Den förbereder endast vattnet för efterbehandling genom att ta bort fasta partiklar som annars skulle sätta igen infiltrationen eller markbädden. Utan fungerande efterbehandling förorenar du grundvattnet.

KammareUppehållstidProcessResultat
Kammare 1~2 dagarGrov sedimentation70% av slam avskiljs
Kammare 2~1 dagFin sedimentation20% av slam avskiljs
Kammare 3~0,5 dagPolering10% av slam avskiljs
Totalt3-4 dagarSlamavskiljning30-40% totalrening
2

Brunnens Komponenter

En trekammarbrunn består av flera komponenter som alla har viktiga funktioner. Att förstå dessa delar hjälper dig identifiera problem och sköta systemet korrekt.

Brunnens grundstruktur

  • Brunnsväggar: Tillverkade i betong eller plast. Betong är traditionellt vanligast men plast blir allt populärare tack vare lättare hantering och längre livslängd.
  • Skiljeväggar: Separerar kamrarna från varandra. Kan vara integrerade (en enhet) eller separata brunnsringar staplade på varandra.
  • Botten: Tät betongplatta eller integrerad plastbotten. Måste vara helt tät för att förhindra läckage till omgivande mark.
  • Lock: Tätt lock som förhindrar inläckage av regnvatten och skadedjur. Bör kunna öppnas för inspektion och tömning.

T-rör (Dykrör) - Kritiska komponenter

T-rören är avgörande för brunnens funktion. De sitter vid inlopp, mellan kammare och vid utlopp. Deras uppgift är att ta vatten från mellanlagret - under flytslammet men ovanför bottenslammet.

T-rör positionDjup under ytaHöjd över bottenFunktion
Inlopps-T30-40 cm-Förhindrar uppvirvling
Mellanväggs-T30 cm20-30 cmTar rent mellanvatten
Utlopps-T30 cm15-20 cmSkyddar efterbehandling

⚠️ Varning: Trasiga T-rör

Saknade eller trasiga T-rör är den vanligaste orsaken till att efterbehandlingen (infiltration/markbädd) sätter igen i förtid. Kontrollera T-rören vid varje slamtömning - de kan lossna, spricka eller täppas igen med fett.

Storlekar och dimensionering

Brunnens storlek baseras på antal anslutna personer och vattenförbrukning. Svensk standard anger minsta volymer:

Antal personerMinsta volymRekommenderadUppehållstid
1-2 personer1500 liter2000 liter3-4 dagar
3-5 personer2000 liter3000 liter3 dagar
6-10 personer3000 liter4000 liter2-3 dagar
Fritidshus1500 liter2000 literLängre
3

Efterbehandling - Infiltration eller Markbädd

Trekammarbrunnen är bara första steget. Vattnet måste genomgå efterbehandling för att uppfylla miljökraven. De två vanligaste metoderna är infiltration och markbädd. Valet beror på markens egenskaper.

Infiltrationsbädd

Infiltration utnyttjar den naturliga markens förmåga att rena vatten. Vattnet leds ut i perforerade rör som ligger i ett gruslager. Därifrån sipprar det ner genom marken där bakterier och markpartiklar renar det biologiskt och mekaniskt.

Krav för infiltration:

  • • Genomsläpplig mark (sand, grus, morän)
  • • Minst 1 meter till grundvatten
  • • Minst 1 meter till berg
  • • Infiltrationstest med godkänt resultat

Markbädd

Markbädd används när den naturliga marken inte är lämplig för infiltration (lera, silt, hög grundvattennivå). En konstgjord sandbädd anläggs där reningen sker. Det renade vattnet samlas upp och leds till ett dike eller vattendrag.

Markbädd passar för:

  • • Tät mark (lera, silt)
  • • Hög grundvattennivå
  • • Berg nära markytan
  • • När infiltrationstest underkänns
EgenskapInfiltrationMarkbädd
MarkkravGenomsläppligValfri
Kostnad30 000-60 000 kr50 000-80 000 kr
Livslängd15-25 år15-20 år
Yta25-40 m²30-50 m²
Reningsgrad90%+ BOD90%+ BOD
Fosforrening~50%~50% (utan tillsats)

Fosforfälla vid hög skyddsnivå

Vid hög skyddsnivå (nära känsliga vattendrag) krävs 90% fosforeduktion. Varken infiltration eller markbädd uppnår detta ensamt. En fosforfälla installeras då efter markbädden - ett filter med speciellt material som binder fosfor. Fosforfällan behöver bytas vart 5-10 år beroende på belastning.

4

Lagkrav och Miljöbalken

Enskilda avlopp regleras av miljöbalken och kommunala föreskrifter. Sverige har uppskattningsvis 700 000 enskilda avlopp varav många inte uppfyller dagens krav. Kraven har skärpts successivt och sedan 2006 klassas många äldre anläggningar som undermåliga.

Normal skyddsnivå

Gäller de flesta fastigheter som inte ligger i känsliga områden:

  • 90% reduktion av BOD7 (organiskt material)
  • 70% reduktion av fosfor
  • Ingen synlig påverkan på recipient
  • Skydd av grundvatten

Hög skyddsnivå

Gäller i känsliga områden - nära vattendrag, sjöar, kustområden eller vattentäkter:

  • 90% reduktion av BOD7
  • 90% reduktion av fosfor (kräver oftast fosforfälla)
  • 50% reduktion av kväve (kan krävas)
  • Ökade skyddsavstånd

❌ Undermåliga system

Följande system klassas alltid som undermåliga och måste åtgärdas:

  • • Enbart trekammarbrunn utan efterbehandling
  • • Stenkista direkt efter trekammarbrunn
  • • Tvåkammarbrunn
  • • Direktutsläpp till dike eller vattendrag
  • • Trasig eller igensatt infiltration

Tömningskrav

Slamtömning regleras av kommunens avfallsföreskrifter:

  • Minst 1 gång per år för permanentboende
  • Vissa kommuner kräver 2 gånger per år
  • Fritidshus kan ha glesare intervall (efter ansökan)
  • Tömning ska utföras av kommunens entreprenör
  • Underlåtenhet att tömma ger miljösanktionsavgift
5

Installation och Tillstånd

Installation av nytt eller uppgraderat enskilt avlopp kräver alltid tillstånd från kommunens miljökontor. Processen tar normalt 2-4 månader från ansökan till färdigt system.

Ansökningsprocessen

  1. Förundersökning: Kontakta miljökontoret för information om skyddsnivå och särskilda krav för din fastighet.
  2. Markprovtagning: Gräv provgropar för att bedöma jordart, grundvattennivå och avstånd till berg.
  3. Projektering: Anlita certifierad projektör som ritar systemet och beräknar dimensioner.
  4. Ansökan: Skicka in ansökan med ritningar, jordartsanalys och beskrivning av systemet.
  5. Handläggning: Kommunen granskar och beslutar (4-12 veckor).
  6. Installation: Anlita godkänd entreprenör som installerar systemet.
  7. Slutbesiktning: Kommunen besiktigar och godkänner anläggningen.

Avståndskrav

Avstånd tillMinimumRekommenderat
Dricksvattenbrunn50 meter100+ meter
Vattendrag/sjö30 meter50+ meter
Fastighetsgräns4 meter10+ meter
Bostadshus10 meter20+ meter
Grundvatten1 meter1,5+ meter

⚠️ Strandskydd

Inom strandskyddat område (normalt 100 meter från strand) krävs dispens för anläggande av avlopp. Dispensansökan görs separat till kommunen och kan avslås om alternativ placering finns.

6

Kostnader och Priser 2025

Kostnaden för ett komplett enskilt avloppssystem varierar beroende på systemval, markförhållanden och lokala priser. Här är en detaljerad kostnadsöversikt.

Investeringskostnader

KomponentBudgetStandardPremium
Trekammarbrunn betong12 000 kr18 000 kr25 000 kr
Trekammarbrunn plast15 000 kr25 000 kr35 000 kr
Infiltrationsbädd30 000 kr45 000 kr60 000 kr
Markbädd50 000 kr65 000 kr80 000 kr
Fosforfälla15 000 kr20 000 kr30 000 kr
Grävning/installation15 000 kr25 000 kr40 000 kr

Totalkostnad för kompletta system

Normal skyddsnivå

  • Trekammarbrunn + infiltration
  • Material: 35 000-65 000 kr
  • Installation: 20 000-40 000 kr
  • Totalt: 55 000-105 000 kr

Hög skyddsnivå

  • Trekammarbrunn + markbädd + fosforfälla
  • Material: 65 000-100 000 kr
  • Installation: 30 000-50 000 kr
  • Totalt: 95 000-150 000 kr

Årliga driftskostnader

  • Slamtömning: 1500-3500 kr/år (beroende på kommun)
  • Byte av fosforfälla: 500-1000 kr/år (om utslaget över 10 år)
  • Service/inspektion: 0-500 kr/år
  • Totalt: 2000-5000 kr/år

ROT-avdrag för enskilt avlopp

Arbetskostnaden för installation av enskilt avlopp berättigar till ROT-avdrag (30% av arbetskostnaden). Vid en arbetskostnad på 40 000 kr blir avdraget 12 000 kr. Kontrollera att entreprenören är godkänd för ROT-arbeten.

7

Skötsel och Underhåll

Rätt skötsel förlänger avloppssystemets livslängd avsevärt och förebygger kostsamma reparationer. Här är en komplett guide för löpande underhåll.

Vad får man spola ner?

✓ Tillåtet

  • • Vatten (disk, dusch, tvätt)
  • • Avföring och urin
  • • Toalettpapper
  • • Miljömärkta tvättmedel
  • • Milt diskmedel

✗ Förbjudet

  • • Våtservetter
  • • Tamponger/bindor
  • • Fett/matolja
  • • Kemikalier/färg
  • • Mediciner
  • • Kaffesump

Skötselschema

IntervallÅtgärdDetaljer
MånadsvisVattennivåkontrollSka vara vid utloppsnivå - lägre kan tyda på läckage
KvartalsvisVisuell inspektionÖppna locket, kontrollera T-rör och flytslam
ÅrligenSlamtömningObligatorisk av kommunens entreprenör
ÅrligenT-rör kontrollKontrollera att alla T-rör sitter fast och är hela
Vart 5:e årProfessionell inspektionKamerakontroll av rör, kontroll av infiltration
Vart 5-10 årByte fosforfällaOm sådan finns - kontrollera mättnad

Vid slamtömning

Var närvarande vid slamtömningen om möjligt. Be slamsugaren att:

  • Kontrollera T-rörens skick och position
  • Notera slamdjupet före tömning (för att bedöma fyllnadstakt)
  • Inspektera väggar och botten efter sprickor
  • Rapportera eventuella problem skriftligt
8

Vanliga Problem och Lösningar

Även välskötta trekammarbrunnar kan drabbas av problem. Här är de vanligaste felen och hur du åtgärdar dem.

Problem 1: Dålig lukt från brunnen

Orsaker: Otät lock, dålig ventilation, överfull brunn, död bakteriekultur.

Lösning: Kontrollera att locket är tätt. Säkerställ att luftningsröret från huset fungerar. Om lukten kvarstår efter tömning - tillsätt bakteriekultur.

Problem 2: Vatten står stilla i brunnen

Orsaker: Igensatt infiltration, igensatt utloppsrör, hög grundvattennivå.

Lösning: Kontrollera utloppsröret för stopp. Om infiltrationen är igensatt kan den behöva renoveras eller ersättas. Temporär lösning: extra tömningar.

Problem 3: Slam följer med till infiltrationen

Orsaker: Trasigt T-rör, för sällan tömning, för liten brunn, felaktigt användande.

Lösning: Byt trasiga T-rör omedelbart. Töm oftare. Om problemet fortsätter kan infiltrationen vara skadad och behöva bytas.

Problem 4: Sprickor i betongbrunnen

Orsaker: Ålder, markrörelser, frost, tunga fordon över brunnen, dålig betongkvalitet.

Lösning: Små sprickor kan tätas med specialbruk. Större sprickor eller genomgående skador kräver byte av brunnen. Anlita fackman för bedömning.

Problem 5: Vattenbackning i huset

Orsaker: Stopp i ledning, full brunn, frusen ledning, igensatt infiltration.

Lösning: Kontrollera vattennivån i brunnen. Om hög - töm akut. Om normal - stopp i inkommande ledning som måste spolats. Vintertid - kan vara frost.

När ska du kontakta fackman?

  • • Problem som kvarstår efter egen felsökning
  • • Synliga sprickor eller läckage
  • • Återkommande stopp trots regelbunden tömning
  • • Misstanke om skadad infiltration
  • • Vid fastighetsförsäljning (besiktning)

Vanliga Frågor om Trekammarbrunn

Relaterade Artiklar

Behöver du hjälp med enskilt avlopp?

Vi hjälper dig med rådgivning, projektering och installation av trekammarbrunn och efterbehandling. Kostnadsfri offert.

Kontakta oss för offert

Behöver du hjälp med ditt projekt?

Totalbyggarna har över 15 års erfarenhet. Vi hjälper dig från planering till färdigt resultat med fast pris och kvalitetsgaranti.

Kostnadsfri offertSvar inom 24hIngen bindning